Varför säger nog några medan andra säger äntligen.

 Varför?

Några säger nog det medan andra säger: äntligen.

Jag har bestämt mig för att inte kandidera till några poster i valet 2022.

Det är inte en spontan och ilsken gest utan eftertänksamhet och medvetenhet, tvärt om, det har varit noggrant funderande under hela detta år. Jag har varit aktiv inom politiken på kommunalt plan sedan folkomröstningen om simhallen, den fick mig att engagera mig.

Jag har gjort många roliga saker, invigt massor av saker, varit inblandad i utveckling, avveckling och inventioner för framtiden. Det finns inget annat yrke (eller vad man vill kalla det) som man kan göra allt detta. Hundrastgårdar, skatepark, parkourpark och idrottsplatser, sportläger och e-sportläger, jag har haft nämnd i frack och i jeans, varit i Auschwitz med unga och hjälpt äldre med boulebana och ute gym, spår- och leder programmet med ridstigar, digitaliserat biografen i Gustavsbergsteatern, föreningshus vid Ingarö IP, funkisridning, digitaliserandet av bilderna i kommunarkivet och ”livet är en fest” på Grisslinge.

Jag har upplevt fem kommundirektörer Magnus Hedenfalk, Stellan Folkesson, Camilla Broo, Fredrik Nornvall och nu senast Cecilia Lejon och fler kommunalråd och politiker från olika partier än jag ids räkna upp.

 

Jag har haft förmånen att träffa människor från alla delar av landet och i alla delar av livet, från nyfödda till årsrika. För att inte tala om dom från andra länder. Alltid har jag haft partiet och liberalismens bästa för ögonen. Och alltid velat hjälpa där jag har kunnat.

Men. Politik sliter. För politik bygger på konflikt. Konflikter internt i ditt parti. Konflikter med dina samarbetspartier. Konflikter med andra partier. Konflikter med medborgare. För att orka med alla konflikter och kunna vända dem till något positivt, måste du dels tro på ditt parti och glöda.

Politik är en lagsport också. En lagsport där du vet och nästan förväntar dig att motståndaren skall sparka dig på smalbenet, problemet är när dina medspelare gör detsamma. Då börjar det förlora sin charm och lämnar gärna en besk smak i munnen.

Mitt beslut har vuxit fram under lång tid. Det har inte varit lätt eftersom jag älskar politiken och jag älskar debatten och involvera men jag har kommit fram till att jag inte orkar en valrörelse och en mandatperiod till.

Jag vill lämna över till yngre förmågor att i nästa mandatperiod hålla fanan högt, prata liberalismen och liberala värden. Framtiden tillhör ungdomen.

Självklart så har mitt partis glidning högerut också bidragit till mitt beslut att inte kandidera men jag är helt övertygad om att om vi skall hålla kvar liberalerna som ett parti med liberala värderingar kan det bara göras inifrån. Det går inte påverka om man står utanför och grinar.

Från våren 2022 kommer jag släppa alla mina politiska uppdrag, utom det i kommunfullmäktige, jag kommer att stå till partiets förfogande och hjälpa det nya kommunalrådet att få en jämn och lugn övergång. Fram till dess kommer jag att arbeta för ett mer liberalt Värmdö för det har jag lovat väljarna.