tisdag 30 juni 2009

Iran


Det kan inte ha undgått någon att Iran vrider sig i krämper. Landet slits i sönder av protester.

De gamla vägrar, som vanligt, att ge plats åt de yngre. De yngre svarar med att revoltera, de äldre med munkavle. De yngre letar sig runt munkavlen genom den nya teknologin, skickar MMS, SMS och texter om vad som händer.

Vi i väst sitter och väntar medan Iran krampar.

En riktigt bra blogg om detta hittar ni här.


Jag lovade en Iransk vän att jag skulle skriva ett inlägg i min blogg om detta. För det är i stort sett det enda jag kan göra, göra min röst hörd.

Vad har du gjort?

1 kommentar:

Lars sa...

Jag känner mej också maktlös inför repressionen och våldet i Iran. Samma mönster som i Burma, som i Tibet, som i vissa länder som slutar på -stan, och nu IRAN. Har dock skickat stöd i FB till Birgitta O som tycker vår ambassad ska agera som humanitär station. Tyckte inte Bildt.
Hälsar Lars som åker till Belgien 1 - 9 juli