Fritt surfande
Idag sitter jag och slösurfar innan "huset" har vaknat.
Det finns flera bloggar som jag följer regelbundet, en av dom är Lars-Ericks blogg. Han har gjort ett, i mina ögon, väldigt intressant inlägg i debatten om fildelning (IPRED lagen).
Läs den här, den är väl värd tiden.
Resonemanget är liknande det som jag har om hur stater påstår att "denna marken tillhör X-land eftersom vi ägde den för 500 år sedan". Sen går de till anfall, ekonomiskt eller militärt, för att ta tillbaka denna landremsa.
Med samma resonemang skulle Danmark kunna kräva Skåne av oss, vi skulle kräva norra tyskland och delar av de baltiska staterna, intressant nog skulle Norge kunna kräva delar av USA efter Norska vikingar var de första europeerna i USA. Vi gör inte detta och de flesta stater i världen gör inte det, jag vet bara om en stat och det är Israel som för den politiken.
Nåja jag skall inte ge mig in på den internationella politikens scen.
Jag läste i NVP om hur några idioter skaffade sig lite extra pengar och hur andra idioter slösar pengar, här.
Visst blir man trött? Visst blir man uppgiven? Visst undrar man ibland var f-n vi är på väg?
Jag har ett förslag, om alla ni som läser min blogg tar er en "natt" och nattvandrar så tror jag att ni förstår mer. Det bästa vore förstås att alla ni också tar med en kompis ut i natten.
Jag har nattvandrat i snart 15 år.
Bara genom att finnas till och att varar synliga gör man en skillnad. En kille tvekar att "puckla på" en annan den där minuten det behövs för honom att lugna ner sig. En tjej låter bli att ta sitt första bloss för att "ni" kommer.
En annan låter bli att ta sitt liv för att hon pratade med en "morsa" på natten om allt möjligt.
Jag påstår inte att nattvandra skulle ha stoppat eländet som hände på Värmdö IF:s kansli eller skolornas fönster kross, men det kanske stoppar en kille från att göra det om några år.
Det är enklare ju tidigare man kommer in i en persons liv att förändra kursen.
Om ni undrar var ni skall vända er så prova dessa, eller dessa eller i värsta fall detta. Jag vet med säkerhet att de två första alternativen gärna tar emot "prova på vandringar".
Sitt inte inne och förbanna mörkret, kom ut och tänd ett ljus.
Det finns flera bloggar som jag följer regelbundet, en av dom är Lars-Ericks blogg. Han har gjort ett, i mina ögon, väldigt intressant inlägg i debatten om fildelning (IPRED lagen).
Läs den här, den är väl värd tiden.
Resonemanget är liknande det som jag har om hur stater påstår att "denna marken tillhör X-land eftersom vi ägde den för 500 år sedan". Sen går de till anfall, ekonomiskt eller militärt, för att ta tillbaka denna landremsa.
Med samma resonemang skulle Danmark kunna kräva Skåne av oss, vi skulle kräva norra tyskland och delar av de baltiska staterna, intressant nog skulle Norge kunna kräva delar av USA efter Norska vikingar var de första europeerna i USA. Vi gör inte detta och de flesta stater i världen gör inte det, jag vet bara om en stat och det är Israel som för den politiken.
Nåja jag skall inte ge mig in på den internationella politikens scen.
Jag läste i NVP om hur några idioter skaffade sig lite extra pengar och hur andra idioter slösar pengar, här.
Visst blir man trött? Visst blir man uppgiven? Visst undrar man ibland var f-n vi är på väg?
Jag har ett förslag, om alla ni som läser min blogg tar er en "natt" och nattvandrar så tror jag att ni förstår mer. Det bästa vore förstås att alla ni också tar med en kompis ut i natten.
Jag har nattvandrat i snart 15 år.
Bara genom att finnas till och att varar synliga gör man en skillnad. En kille tvekar att "puckla på" en annan den där minuten det behövs för honom att lugna ner sig. En tjej låter bli att ta sitt första bloss för att "ni" kommer.
En annan låter bli att ta sitt liv för att hon pratade med en "morsa" på natten om allt möjligt.
Jag påstår inte att nattvandra skulle ha stoppat eländet som hände på Värmdö IF:s kansli eller skolornas fönster kross, men det kanske stoppar en kille från att göra det om några år.
Det är enklare ju tidigare man kommer in i en persons liv att förändra kursen.
Om ni undrar var ni skall vända er så prova dessa, eller dessa eller i värsta fall detta. Jag vet med säkerhet att de två första alternativen gärna tar emot "prova på vandringar".
Sitt inte inne och förbanna mörkret, kom ut och tänd ett ljus.
Kommentarer
Även Kina gör det med förtäckta hot gentemot Taiwan.
Lite lustigt att Kina's ledning i stort sätt kräver att omvärlden skall förstå att Taiwan (gamla Formosa) egentligen tillhör Röd-Kina. Samtidigt som samma ledning inte verkar ha den minsta förståelse över att omvärlden tycker att de borde lämna tillbaka Tibet till det tibetanska folket. Med vapenmakt tar man sig alltså rättigheter, oavsett hur fel inkonsekvent det än må vara.
Ang. surfningen, så har det ju framkommit att USA har hotat Sverige med handelssanktioner om landet inte gör något åt fildelandet över nätet. Handlar om ren vapenmakt även där, då med ekonomi som artilleripjäser.
Att USA skrämmer och stånkar ärt känt men inte mindre trist för det...
I den första filmen av "Arn", så handlar det både om kunglig släktfejd med mark, samt fejd mellan två grannar där den ene hävdar att den andre brukar mark som inte tillhör denne.
Ang. länder, så är väl benämningen "folk" en grupp människor med gemensam kultur och historia, som inte alltid behöver vara knutet till en viss geografisk punkt. Där har man ju Romerna som exempel. Trots att "folk" genom historien oftast varit knutet till en grupp individer med snarlikt utseende, pga den geografiska närheten till varandra där gruppen växte, så säger man även att amerikaner är ett folk. Detta trots att det är en häxkittel med ras och folkblandning från världens alla hörn.
Marktvister...
Vi har ju Kashmir, mellan Indien och Pakistan. Sedan har en gammal marktvist mellan Thailand och Kambodja nyligen blossat upp igen, tack vare att ett urgammalt tempel hade blivit upptaget på FN:s lista över världsarv. Ett tempel som idag står på thailändsk mark, men som Kambodja hävdar är "stulen" en gång i tiden. Ett par soldater på varje sida strök även med i en skottväxling för några månader sedan.
Vi hade fram till inte så värst länge sedan (80-talet?) lite gnissel med Danmark om vem som egentligen ägde Läsö (om jag nu inte minns helt fel med namnet på ön. orkar inte googla upp det). Sverige släppte dock denna ö till Danmark, bara för att få ett slut på denna månghundraåriga tvist.
Det finns massor av landtvister runt om i världen, men där bara de politiskt mest intressanta kommer till kännedom. Som då Israel och Palestina.
Sedan finns det religiösa krav på landområden. Enligt islam så kan (får) inte ett land eller mark som en gång har varit muslimskt, inte tillhöra något land/folk med enannan religion. Det som en gång har varit muslimskt, skall alltså för alltid och evighet vara muslimskt. Oavsett om det från början har tillhört ett folk med annan religion. Finns vissa fanatiker som menar att Spanien återigen skall bli muslismkt, eftersom de södra delarna en gång i världshistorien var anekterat av muslimska araber. Återigen en grav inkonsekvens. Istanbul var från början en kristen stad och knutpunkten i det sista öst-romerska riket. Staden hette då Konstantinopel, efter kejsare Konstantin. Sedan erövrade turkarna staden och i stort sett hade ihjäl alla dess invånare. Därmed formligen utrotade en hel civilisation.
Marktvister finns det helt klart gott om. Skäl för att starta marktvister, finns det nog ännu mer av.
Men när är "det över"? finns det en bortre gräns för hur länge ett land kan ha krav på ett annat lands territorium?
Heller har det andra orsaker till varför man driver vissa tvister?
Jag kan itne se att sverige, danmark resp tyskland skulle hamna i en reel marktvist med varandra? Inte heller att Norge skulle lägga krav på de områden i Nordamerika... så var går gränsen?
När skall man "sluta" ha krav? eller skall man behålla kravet som ett ess i rockärmen för framtida bruk för att nationalistiskt kunna legitimera en ev ockupatione eller annan aggression?
Är det så att det är förbehållet vissa typer av regerinsformer (enparti stater eller diktaturer) och att demokratier inte har detta? Det faller då på Israel som ett exempel men trots det?
Vad är det som "styr" varför vissa länder utövar denna typ av makt?
Det är nog en högst filosofisk fråga.
Varför gillar vissa personer att ha makt över flertalet andra? Medan det finns många som tycker att en bostad, familj och en hyfsad inkomst som går att leva på, är allt man behöver.
Varför gillar vissa att vara så rika att deras förmögenhet skulle kunna räcka att leva hundratals liv igen? Så rika att pengar har slutat att betyda något.
Varför gillar vissa att spela bort alla sina pengar på hästar och kortspel, medan andra hellre lägger pengarna på att vandra i fjällen.
Varför gillar vissa män sex som är förnedrande för kvinnan dessa har sex med? Varför tänder vissa på att våldta kvinnor, samtidigt som sex med frivilliga kvinnor ter sig tråkigt avtändande?
I samtliga fall handlar förmodligen om en form av tillfredsställelse. När romarriket var på sin höjdpunkt och kejsaren berättade för folket om vilka länder som nyligen hade blivit erövrade, blev det som en ren tillfredsställelse för både kejsaren och folket. Eller upphetsningen bland det tyska folket när Hitler hade erövrat frankrike och polen. Precis samma tendens som kan märkas under en fotbollsmatch.
Sedan handlar det förmodligen även om självkänsla, integritet respekt. Men det här med mark och revir verkar absolut vara något som sitter djupt rotat i människans undermedvetna arv. Hundars revirpinkande är ett utmärkt exempel vad det gäller markbiten. Hundar har alltså en "medfödd gen" som gör att dessa har sitt markplätt och revir. Detta pinkas in varje dag. Kan en hund dessutom lyckas pinka in en bit av en annans hunds revir, så har denne stigit i graderna genom att ha lyckats skaffa ett större revir. Gissar att det är samma stolthet som gör att vissa länder gärna helt eller delvis lägger beslag på grannarna. Finns det även fördelaktiga geografiska vinster samt rika naturtillgångar, så är incitamentet ännu större.
Så... varför?
Kan det vara kulturellt?
Finns det kulturer som är mer benägna att "pinka in revir", eller är det en mognadsfas i en kulturs mognad?
Markbiten, påfågelfjädrarna, kilo guld runt halsen, har ersatts med att vara den mest lästa och uppmärksammade krönikören/författaren.
Egenltigen, om man tänker efter riktigt djupt och ordentligt, så handlar i princip det mesta i livet om revirpinkande. Alltså att behålla sina ställningar. På jobbet, hemmet, förhållandet, vänskapskretsen osv. Behöver inte alltid vara ett aggressivt bejakande av sitt revir. Går lika bra att vara respektingivande på ödmjukt sätt genom t.ex. sin pundus eller sociala intelligens osv.
Men målet är detsamma oavsett.