fredag 17 oktober 2008

Den senaste tiden...

har fått mig att tänka över mycket i mitt liv.
Hur andra ser mig och hur jag tror (vill) att andra ser mig.
Detta är, hoppas jag, en pågående process inom alla människor, politker såväl som "civila". Om det inte är det så borde det vara det.

Om jag grälar hemma, det händer, så måste jag tänka efter om jag ensam bär ansvaret, om det är ett delat ansvar.
Oftast för att inte säga alltid så är det ett delat ansvar. Man är inte ensam när man grälar och skäller och gläfser. Jag har gjort allt detta och jag kan för det mesta erkänna att jag har gjort det, oftast brukar min motpart även erkänna felet. Då kan vi gå vidare och lösa det grundläggande (utlösande) problemet.
Det stora och svårlösta problemet brukar bli när den andre säger"-Nej jag har ingen skuld i att vi grälar, det är ditt eget fel helt och hållet." Då blir det lätt en atmosfär av misstänksamhet i lokalen eller sovrummet.
Vid nästa gräl, för det blir lättare ett nästa gräl när misstänksamheten välhar fått fotfäste, så blir tonen hårdare och råare och allt detta tenderar att escalera ibland utom kontroll och resultatet kan bli en skillsmässa.

Inga kommentarer: