fredag 26 mars 2010

Dödshjälp.

Jag har tidigare skrivit om dödshjälp.
Det är ett svårt ämne som man egentligen inte kan svara på förrän man sitter i situationen som antingen anhörig eller om man vill ha den hjälpen själv.
Gullbergiana har bloggat och refererat till en artikel i frågan.
Ronnie Sandahl drar paraleller till Hitler-Tyskland och dess program om att rena den ariska rasen (T4), den väsentliga skillnaden mellan då och det jag ser för mig är att då bedömde staten när någon var livsoduglig. jag vill kunna välja själv, inte staten.
Jag påstår fortfarande att jag har rätt till min egen kropp, att jag har rätt att avbryta en behandling när jag vill och följdaktligen har jag rätt till min egen död.
Det jag INTE har rätt till är att tvinga en läkare att utföra "dådet".
Det måste finnas inbyggda spärrar.
Skall ex en psykiskt sjuk få lov till att begära dödshjälp? Eller skall det endast vara för fysiskt sjuka? Var går den gränsen och vem gör den bedömningen?
Det är ingen lätt fråga men jag tycker inte att den blir enklare av att inte prata om den heller.

Inga kommentarer: